Residuum

Arbetet Residuum var en del av Verklighetens projekt som utgick från Mary Shelleys bok Frankenstein, eller den moderne Prometheus.

Jag är intresserad av hur vi människor skapar (och omskapar) miljöer och (ut-)nyttjar naturen. Jag samlar de olika spåren vi lämnar efter oss vilket bidrar till ett växande arkiv av fotografier. När jag läste Mary Shelleys Frankenstein fascinerades jag av de dramatiska landskapen som finns beskrivna i boken och funderade mycket kring vilka samtida monster vi har skapat idag. Hur ”goda” ambitioner för mänskligheten får förödande konsekvenser för vår natur. Vilket ansvar har vi för det vi skapat?

Sulfidjordsdeponi, Ersmarksberget, Umeå (Dåva DAC, deponi- och avfallscenter)
När sulfidjord kommer i kontakt med syre, vid exempelvis dikning och urgrävning, frigörs järn och svavel och jord/porvatten försuras. För att förhindra försurning, urlakning av järn och svavel från uppgrävd sulfidjord krävs därför deponering av dessa jordmassor separat (enbart sulfidjord) och att massorna deponeras så att vattenmättat tillstånd kan bibehållas.
Även om sulfidjordar bildades utan påverkan av människan så är det ofta människans aktiviteter som leder till att jordarna exponeras för syre och därmed påverkar miljön negativt.

Kaptensgropen, Malmberget  (LKAB, malmbrytning, gruva under jord)
Kaptensgropen som klyver Malmberget mitt itu bildades då det av säkerhetsskäl revs byggnader i samhällets centrum och därefter sprängdes gruvorter som fanns under centrum upp. Gropen har varit cirka 250 meter som djupast och omkring en kilometer i omkrets. Den har börjat fyllas igen men samtidigt rivs fler bostadshus eftersom LKAB planerar att börja bryta nya malmfyndigheter som ligger under samhället. Större delen av samhället ska vara borta till år 2032.

Gråberg, Aitik, Gällivare (Boliden, kopparbrytning, dagbrott)
I dagbrott oftare än vid annan brytning blir det stora mängder ofyndigt berg, gråberg, som tas bort för att komma åt malmen. Det brutna berget går igenom flera steg, det grovsorteras och malmen krossas, mals i två etapper för att sedan anrikas. Ett ton Aitik-malm innehåller 99% gråberg. Kvar är 1% malmkoncentrat, eller slig som det kallas. Om gruvavfall med innehåll av sulfider får ligga oskyddat och påverkas av väder och vind så vittrar det genom en oxidationsprocess. Vittringen leder till att ett surt och ofta metallrikt lakvatten, så kallat Acid Mine Drainage (AMD), frigörs till den omgivande miljön. I Aitik används avloppsslam från Stockholm till att täcka över de gråbergsmassor som ligger kring gruvan.

Snötipp, Ystarvägen Umeå (kommunal snötipp för urban snö) 
I medeltal transporteras cirka 400 000 kubikmeter snö till de fyra snötipparna som finns i Umeå. Den snö som behöver forslas bort med något fordon är ett avfall enligt definitionen i 15 kap. 1 § i miljöbalken eftersom syftet är att göra sig av med den.
När snön smälter vid en deponi frigörs föroreningarna och hamnar på marken som sediment eller rinner med smältvattnet till ett vattendrag eller infiltrerar i marken. Föroreningarna i snö kommer främst från avgaser och slitage av väg och däck från biltrafiken, föroreningarna som är i luften och salt och sand från halkbekämpning. Hur stora mängder det är beror på trafikintensitet och hur länge snön ligger på marken. Metallerna från en snödeponi påverkar livet i vattendragen negativt och kan störa reproduktionen hos en del arter.

Järn- och metallåtervinning, Umeå (Stena recycling AB)
Sedan 1950-talet har återvinningen av ädelmetaller samt skrot innehållande järn, stål och basmetaller, ökat kraftigt i Sverige, stålskrotet från 50 till 92 % år 2010. Vad gäller mindre vanliga metaller är återvinningen ännu blygsam, ändå tar vi hand om ungefär hälften av Europas elektronikskrot i vårt land. Metaller kan inte brytas ned utan blir kvar. Därför kan det ta lång tid från det att ett utsläpp upphört till dess att även halterna i människor och miljö minskar. Från marken läcker de sakta ut i sjöar och vattendrag i omgivningen. I vattendragen påverkar de växter, fiskar och levande organismer.
Det är vår ständigt ökande konsumtion som ligger bakom det växande avfallet. Att vi nu återvinner mer än någonsin räcker inte, återvinningsprocessen i sig slukar också resurser.

If I Cannot Inspire Love, I Will Cause Fear
Utställningens titel är ett citat ur Mary Shelleys ikoniska skräckroman Frankenstein, eller den moderne Prometheus. Med anledning av romanens 200-årsjubileum har de nio medlemmarna i konstnärsgruppen VERKLIGHETEN arbetat med temat Frankensteins monster. Utställningen utforskar de olika sidorna av Frankenstein-temat genom film, ljudverk, foto, teckning och installation. Konsten i utställningen tar upp ämnen som arkiv, nutida monster och experiment i naturen som slår fel. VERKLIGHETEN är ett konstnärsdrivet galleri som startades av konstnärer i Umeå 2001. En viktig del av drivkraften är att verka tillsammans som konstnärsgrupp och ha en levande diskussion om konst och skapande.

Recensioner av utställningen:
Cora “Verkligare än verkligheten?”
Volym “Umeågalleriet Verkligheten ställer ut på Köttinspektionen i Uppsala”
Uppsala nya tidning “Som en gotisk nöjespark”

The work Residuum was part of Verklighetens’s project, which was based on Mary Shelley’s book Frankenstein, or the modern Prometheus.

I am interested in how we humans create (and recreate) environments and (ab-)use nature. I collect the different traces we leave behind, which contributes to a growing archive of photographs. When I read Mary Shelley’s Frankenstein, I was fascinated by the dramatic landscapes described in the book and wondered a lot about what contemporary monsters we have created today. How ”good” ambitions for humanity have devastating consequences for our nature. What responsibility do we have for what we created?

Sulphide soil landfill, the Ersmark Hill, Umeå (Dåva DAC, landfill and waste center)
When sulphide soil comes in contact with oxygen, iron and sulfur are released and soil/porous water is acidified. In order to prevent acidification, iron and sulfur leaching from excavated sulphide soils, landfilling of these soil masses is required separately (only sulphide soils) and that the masses are deposited so that water saturated conditions can be maintained.
Even though the sulphide sediments were formed without human influence, it is often human activities, such as dyking and other excavations, which result in the exposure of these soils to oxygen and thus an adverse effect on the environment.

The Captain hole, Malmberget (LKAB, ore mining, mine underground)
The Captain hole that divides Malmberget was formed, when for safety reasons, buildings were demolished in the center of the community and the mines underneath were blown out. The hole has been about 250 meters at the deepest and about one kilometer in circumference. It has begun to be refilled, but at the same time, more residential buildings are demolished because LKAB plans to start breaking new ore deposits under the city. The majority of the community will be gone by year 2032.

Waste rock, Aitik, Gällivare (Boliden, copper mining, open pit mine)
In open pit mines, more often than in other mines, there are large amounts of waste rocks which are removed to access the ore. One ton of Aitik ore contains 99% waste rock and 1% ore concentrate.
If mining waste containing sulphides remains unprotected and is affected by the weather and wind, it erodates through an oxidation process. The erodation results in an acidic and often metallic leachate, known as Acid Mine Drainage (AMD), that is released to the surrounding environment. In Aitik, sewage sludge from Stockholm is used to cover the waste rock masses surrounding the mine.

Snow dump site, Ystarvägen Umeå (municipal tipping site for urban snow)
In average, about 400 000 cubic meters of snow are transported to the four snow dump sites in Umeå. When the snow melts at a dump site, pollutants are released and land on the ground as sediments or flow with the melting water to a watercourse or infiltrate the soil.
The metals from a snow dump site negatively affect life in the waterways and may interfere with the reproduction of some species.

Iron and metal recycling, Umeå (Stena recycling AB)
Since the 1950s, the recycling of precious metals and scrap containing iron, steel and base metals has increased drastically in Sweden, the steel scrap from 50 to 92% in 2010. As for less common metals, recycling is still modest, yet we take care of about half of Europe’s electronic waste in our country.
Metals can not be broken down, they remain. Therefore, it may take a long time from when the emissions ceased until the levels in humans and the environment decrease.
From the ground they slowly leak into lakes and streams in the surrounding area. In the water, they affect plants, fish and living organisms.
It is our ever increasing consumption that is behind the growing waste. Even though we recycle more than ever, this is not enough, the recycling process itself also devours resources.

If I Cannot Inspire Love, I Will Cause Fear
The title of the exhibition is a quote from Mary Shelley’s iconic horror novel Frankenstein; or, The Modern Prometheus. In connection with the novel’s 200th anniversary, the nine members of the artist group VERKLIGHETEN have worked under the theme “Frankenstein’s monster”. The exhibition explores the many sides of the Frankenstein-theme through film, sound, photography, drawing and installation. The artworks bring up topics such as archives, contemporary monsters and experiments in nature that have gone wrong.
VERKLIGHETEN is an artist-run gallery started by artists in Umeå 2001. An important driving force is to work together as an artist collective, keeping the discussion about art and artistic work alive.