Daugavgrīvas iela 23
I maj 2011 besökte jag Riga (Lettland) och blev fascinerad av en förfallen industribyggnad på Daugavgrīvas iela på andra sidan älven från centrum sett. Som med många andra platser som tömts på sin verksamhet är en plats sällan eller aldrig helt övergiven. Den befolkas och nyttjas på olika sätt. Spåren av denna användning lägger ytterligare lager av berättelse till platsen.
När jag blev inbjuden att delta i workshopen/utställningen Timeline Hotel i Sigulda 2012 ville jag återvända till Riga för att utforska området vidare. Vad har det varit för typ av industri och hur såg det ut nu, ett år senare?
—–
Workshopen och utställningen Timeline Hotel var beläget vid Sigulda slott och den gamla slottsruinen. En otroligt vacker plats. Jag var nyfiken på vad som skulle hända när jag flyttade en övergiven industrimiljö från Riga till det förfallna gamla (men ack så romantiska) huset på slottsgården. Skulle det bli en krock, skulle platserna ta ut varandra eller skulle det uppstå ett samtal mellan dem?
In May 2011 I visited Riga (Latvia) and was fascinated by a broken-down industrial building on the other side of the river from the city centre. As with many other places emptied of their activities a place is seldom or never completely abandoned. It is populated and used in different ways. The traces of this usage add to yet another layer of the place’s stories.
When I was invited to participate in the workshop with the finishing exhibition Timeline Hotel in Sigulda 2012 I wanted to return to Riga to explore the site further. What kind of industry had been there and what would it look like now, one year later?
—–
The workshop and exhibition Timeline Hotel was located at Sigulda castle and the old castle ruins. An incredibly beautiful place. I was curious about what would happen when I moved an abandoned industrial building from Riga to the dilapidated (but oh so romantic) house in the castle yard. Would there be a clash, would the places cancel each other out or would there be a conversation between them?